SYSTRARNA STYRKA

Kognitiva förvrängningar kan också kallas för tankefällor och det betyder att man trasslar in sig i mönster av negativa, orealistiska eller dömande tankar.
Vid ångest färgas ofta tankefällorna av hot och att avvärja hot.
Vid deprissiva tillstånd är innehållet mer präglat av sorg, förlust och klankande tankar om sig själv.

Här följer de vanligaste tankefällorna:


Tankeläsning - Man tror sig veta vad andra tycker och vill, ofta i negativa termer, men utan att egentligen veta om det stämmer.


Allt-eller-intet tänkande - Att bedöma sig själv eller andra i svart eller vitt, någon gråskala däremellan existerar inte. Allt som inte är perfekt, är totalt misslyckat.


Övergeneralisering - En händelse, ofta negativ, betraktas som typisk för livet i stort, istället för att se att varje enskild händelse är en bland många andra. Dvs. man drar långt gående slutsatser utifrån en händelse.


Katastrofiering - Negativa händelser som skulle kunna inträffa betraktas som outhärdliga katastrofer istället för att se dem som de egentligen är, obehagliga och skrämmande men knappast livshotande.


Förminskning - Positiva egenskaper eller erfarenheter ses som verkliga, men helt betydelselösa. Tex "Jag är visserligen duktig i mitt arbete, men ......"


Känslotänkande - Man antar att känslomässiga reaktioner alltid återspeglar den sanna verkligheten. Tex om tillvaron känns hopplös eller hotfull så måste den också vara det.
Känslan blir det som skapar den egna bilden av sig själv och omvärlden.


Detta är något som jag har arbetat väldigt mycket med de senaste månaderna precis som jag skrev i ett tidigare inlägg och jag är så glad att det börjar ge verkan, att jag märker att det ger mig en förändring. Att jag själv kan göra så mycket för mig själv enbart genom att ändra mitt sätt att tänka på :)